Filmprogram

Utställningen innefattar ett filmprogram bestående av 5 verk som visas i Mikrobiografen under två veckor vardera under utställningsperioden:

18.3 – 31.3 Jasmila Zbanic
Red Rubber Boots handlar om hur en mor,  Jasna P., söker efter kvarlevorna av sina två barn, Amar, fyra år gammal, och Ajla, som var nio månader. Barnen kidnappades och dödades av den serbiska armén under Bosnienkrigets sista dagar och det påstods att de begravts i en massgrav. Med hjälp av kommissionen för efterforskandet av saknade personer, studerade Jasna P. all tillgänglig information och följde med kommissionen till alla massgravar i hopp om att finna de röda gummistövlar sonen hade på sig när han fördes bort och försvann ur hennes liv för alltid, för att till sist kunna låta barnens öde komma till en slutpunkt.

1.4 – 14.4 Goran Devic
Goran Devics videoverk Imported Crows är en metaforisk betraktelse över hur människors rädsla över förlorad identitet kommer till uttryck i utpekandet av något utanför den egna gruppen som främmande. Filmen skildrar en kroatisk småstad där invånarna har utsett stadens många kråkor till det element som inte hör till och som därför måste elimineras. Man hävdar att kråkorna importerades till staden under det kommunistiska styret och att de aldrig varit välkomna gäster. Alltsedan dess har de blivit allt fler och därför anlitas kråkjägare för att kontinuerligt riva ner kråkornas bon i stadens träd. I sin film går Goran Devic i polemik med småstadsmentaliteten och ger en bild av ett samhälle i kris, där den forna identiteten brutalt ersatts av en annan. När ett samhälle på kort tid genomgår radikala förändringar och plötsligt står utan vare sig yttre eller inre opposition finns en benägenhet att finna eller uppfinna nya motståndare. I Imported Crows får kråkorna symbolisera det oönskade, ickekroatiska som gör dem till en metafor för den Andra. Genom att utrota kråkorna tror sig stadens invånare kunna återerövra en känsla av kontroll och samtidigt återupprätta en del av den individuella och kollektiva förlorade identiteten. Goran Devics verk behandlar den djupt mänskliga rädslan inför det okända och det idoga strävandet efter tillhörighet men skildrar även människors starka längtan efter frihet och innehåller, mitt i småborgerligheten, ett visst mått av humor.

15.4 – 28.4 Pavel Braila
Pavel Brailas film Shoes for Europe är en långsam och meditativ skildring av arbetet en vinternatt vid en järnvägsstation på gränsen mellan Moldavien och Rumänien. Järnvägsvagnarna måste här utrustas med hjul som har en smalare axelbredd för att klara övergången från öst till väst. Denna skillnad i standard är en kvarleva från det kalla kriget och kommer att bevaras tills nya järnvägsspår kan byggas. Även om Berlinmurens fall var historiskt monumentalt, ter det sig i jämförelse med denna uppgift ändå symboliskt. Tills vidare fortlever detta stycke historia vidare genom hårt och otacksamt kroppsarbete. Shoes for Europe behandlar dock inte främst arbetet som sådant, utan är snarare ett porträtt av tåget, både som allegori för historiens framfart och som en bild för modernitetens historia. Filmen berör skillnaderna mellan det gamla och nya Europa och konsekvenserna av Berlinmurens fall för de nya nationer som tidigare var del av Sovjetblocket.

29.4 – 12.5 Renata Poljak
I sitt arbete med fotografi och film utforskar Renata Poljak hierarkiska strukturer i privata och sociala relationer. Hennes tidiga arbeten ifrågasatte kvinnans ställning i det kroatiska samhället, vilket är en tråd hon följer i Great Expectations, ett verk med utgångspunkt i Poljaks egna familjeförhållanden. I parallella sekvenser presenterar hon sina reflexioner över livet i familjens hus samtidigt som hon analyserar det kroatiska statsbygget och granskar kapitalismens inflytande och efterkrigstidens orättvisor. Filmen visar hur den kroatiska kusten förändrats under det senaste årtiondet och hur den har påverkats av en destruktiv oreglerad byggkultur. Kameran sveper över en traditionell dalmatisk miljö som sargats av den nya kroatiska övergångsekonomin och sociala trauman i krigets spår. Med våld som minsta gemensamma nämnare väver Poljak samman berättelser från den offentliga och den privata sfären i en tankeväckande studie av följderna av utvecklingen i Kroatien. Med detta försök att förstå hur krigets våldsamheter har övergått i nya former av socialt accepterat våld, konstruerar Poljak en modell för att göra de många förändringarna i hennes land och hemstad gripbara.

13.5 – 28.5 Michael Blum
Michael Blums Wandering Marxwards II – (The Three Failures) är en fortsättning på hans Wandering Marxwards från 1998. Den första filmen, som baserade sig på Eisensteins misslyckade försök att filma Das Kapital, handlade om vikten av en modern omläsning av Marx och det sammanhang i vilket en sådan läsning ska ses. Vid tiden för dess produktion firades det kommunistiska manifestets 150-årsdag och i hemlighet förde Världshandelsorganisationen viktiga förhandlingar om multilaterala investeringsavtal. Sedan dess har många förändringar skett. Medan man 1998 i allmänhet inte kände till de nyliberala planerna, finns det nu i många länder en allmän opinion och ett aktivt engagemang mot kapitalismens brutala agenda. Följderna av legoarbete, omfattande friställningar och profitens diktatur är nu viktiga frågor för fackföreningar, anti-globaliseringsrörelsen och den nya radikala vänstern. Dessutom har socialdemokratins och välfärdsstatens begränsning – eller rentav död – blivit tydlig till och med i de sociala föregångsländerna i Skandinavien. Wandering Marxwards II – (The Three Failures) ändrar fokus från Marx till Eisenstein, från teori till praktik, från en idé till dess tillämpning i verkligheten. Med de tre städerna Riga, Malmö och New York som representanter utforskar filmen misslyckandet för ett politiskt system vid en viss historisk tidpunkt: i Riga; kommunismens misslyckande för ett antal år sedan, i Malmö; socialdemokratins pågående misslyckande och i New York; kapitalismens kommande misslyckande. Filmen utspelas som en berättelse som börjar i Riga, Eisensteins födelsestad och en av de städer som mest dramatiskt vänt kommunismen ryggen, och slutar i New York där bilden av kaptalismens väntade fall kommer att bli som mest slående och spektakulär.